hatord

Hej! Konst- och poesiblogg. Alla tavlor kostar 100 SEK om ni får för er att köpa dem.

Ja du..? Del 3

Kategori: Dagbok

Någon hängde Du Fräknig.
Mannen På Gatan såg på och fattade ingenting som vanligt.
Han hade antagligen röstat för det beslutet tänkte han.
Anna Månsdotter vände sig i sin grav nu när hennes plats som den sista blev den näst sista.
Men Du Fräknig blev i alla fall inte hängt för avundsjuka.
Ingen visste egentligen varför, ingen förutom Ängeln som satt på ett tak och såg det hela.
Hur visste Ängeln det då?
Jo för Du Fräknigs själ satt där bredvid och berättade.
Det var ingen "Bag-in-box kärlek" den här gången skrattar hon och ler.
Den här gången var det oviljan att gå i samma led som alla andra.
Du vet ju hur viktigt det är att följa ett led när man går i berg, gör man inte det så kan man ramla ned och dö.
Det var väl just detta jag hade gjort och för det blev jag hängd, säger hon med ett skratt.
Kanske jag borde gå på gym, jag menar: Det är ju bra för mig?
Kanske jag borde äta rätt, jag menar: Det är ju bra för mig det med?
Kanske jag borde gå ned några kilon, jag menar: Det är ju också bra för mig?
Kanske jag borde skaffa mig ett jobb på helger och lov, jag menar: Det är ju kul att ha egna pengar?
Kanske jag borde skaffa körkort, jag menar: Det är ju mycket enklare med bil och även om jag inte vill ha bil så har jag ju körkort?
Kanske jag borde skaffa fler vänner, jag menar: Det är ju alltid kul att träffa kompisar och jag mår ju bra av det?
Kanske jag borde gå ut oftare, jag menar: Alla andra gör ju det och då får jag ju träffa folk?
Kanske jag inte behöver veta vad jag vill, jag menar: Hur många i min ålder gör det?
Kanske jag borde bli mer självständig, jag menar: Hur vuxet är det att vara beroende av mamma?
Kanske jag borde bli mer som alla andra, jag menar: Alla andra verkar ju må bra?
Eller kanske jag borde sluta gnälla och sträcka på mig, jag menar: Vad tjänar man på att känna efter och tänka för mycket?
Men kanske ändå, kanske jag bara borde strunta i allt detta och vara mig själv, förvärkliga mig själv och göra det jag vill, gå min egen väg?
Men kanske inte ändå, det är ju skönt att känna sig trygg och normal först?
Men kanske ändå...
Tarzan var ju lycklig och han bodde i djungeln, var kung över aporna och kunde, när han ansträngde sig, få fram fyra ord: "I Tarzan, you Jane"
Varför kan då inte jag få vara lycklig i mitt utan att behöva undra vad andra tänker om mig och undra över vad jag borde göra och inte göra?
Jag vet inte.